Noter

1) Torpkode i Soldatregistret Småland: CR-00-1012

2) (Wikipedia "Raskens") Raskens är en roman av Vilhelm Moberg från 1927. Den romanen blev Mobergsgenombrottsroman. Historien om den indelte soldaten Rask gjordes också 1976 till en uppmärksammad och omtyckt TV-serie i Sveriges television i åtta timslånga avsnitt.

Raskens utspelar sig under senare hälften av 1800-talet i sydöstra Småland och handlar om den fattige drängen Gustav som blir indelt soldat och tilldelas ett soldattorp. Han gifter sig med den fattiga pigan Ida. Raskens handlar om parets strävsamma liv på torpet, men det är också ett tidsdokument över hur många människor levde i Sverige vid den tiden romanen utspelar sig; systemet med indelta soldater avskaffades 1901.

Kilde: http://sv.wikipedia.org/wiki/Raskens og

http://www.blekingemuseum.se/lansbibl/forfattare/mobeart1.asp

3) Regemente är en militär administrativ enhet. I Sverige är regementet en fredstida utbildningsenhetsamt den högsta organisationsnivån inom ett truppslag. Regementet är också en viktig traditionsbärare inom de flesta arméer. Under Karl XIIs tid bestämdes infanteriregementets normalstyrka till 8 kompanier och 1 200 man.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Regemente

http://sv.wikipedia.org/wiki/Infanteriregementen

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmar_Regemente

 4) http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmar_regemente

http://hemvarnet.se/kronoberg/?action=visaenhet&enhetid=61

5) (Wikipedia "Rote")Rote (fornsvenskt ord - tyska rotte, fornfranska rote, medeltida latin rutta, rupta,finska ruotu) betyder utbruten del, distrikt, skara eller avdelning. Begreppet har under lång tid i svenska språket använts för skilda funktioner; främst (1) ….(2) …..3) dels för indelning av socken i distrikt. Markägare som tillhörde en rote var gemensamt ansvariga för olika uppgifter, exempelvis indelningsverkets rotering (vid soldatrote, båtsmansrote eller ryttarrote), fattigvård (vid fattigrote) och för att arrangera husförhör (vid husförhörsrote).

Under den tid då manskap till fotfolket i Sverige uttogs genom utskrivning, avsåg soldatrote de personer eller gårdar, som gemensamt lämnade och underhöll en knekt, en ryttare eller en båtsman. 1682 införde Karl XI generalindelningsverket och det ständiga knektehållet, och roteindelningen blev då fast. Detta innebar att landet delades in i små administrativa områden som alla skulle ha minst en knekt. De gårdar som ingick i området försåg och underhöll en soldat för den indelta armén med ett soldattorp, alternativt en båtsman med ett båtsmanstorp vid kustnära orter, eller en ryttare med ett ryttartorp. Invånarna i gårdarna kom att kallas rotebönder eller rotehållare och personen som tog hand om soldattorpet kallades rotemästare. Denna militära form användes fram till 1901 då nuvarande försvarsreform infördes. Begreppet rote motsvarade här danskans lægd och finskans Ruotu.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Rote

6) (Wikipedia "Mantal")”……kameral taxeringsenhet …..som utgjorde grund för beskattning. Mantalet

beräknades som regel i åker- och ängsmark, och uppskattades i tunnor (tunnland) och kappar efter hur mycket säd man kunde odla på marken. Därigenom borträknades skogsdungar och tomter.

Talet utgjorde ett mått på gårdens skattekraft och de skatteprestationer eller arrenden som gården skulle prestera. Ursprungligen var måtten 1, ½ eller ¼.

 http://sv.wikipedia.org/wiki/Mantal

7) http://www.genealogi.se/wiki/index.php/Generalm%C3%B6nsterrulla

8) Læs evt. mere på bl.a.: http://pub.hultsfred.se/hhembygdsf/slatt2.htm

9) (Wikipedia "Soldattorp") Ett soldattorp, även kallat knekttorp eller (soldat)boställe är i Sverige och

Finland ett torp som byggts åt och användes av en indelt soldat i det ständiga knektehållet (indelningsverket) från 1600-talet till år 1901.

Ett soldattorp bekostades av roten som anställde soldaten och skulle enligt stadgan vara 8 x 4 meter och sju stockar högt (cirka två meter). Denna specifikation bestämdes av armén för att soldaterna skulle få likvärdiga bostäder. Därför har de flesta soldattorp samma grundplan, men många har utökats och förbättrats av sina rotebönder och/eller "hyresgäster". Åtskilliga av de gamla soldattorpen finns kvar efter att indelningsverket upphörde 1901 och används i dag mest som sommartorp.

Förmånen av fri bostad i ett soldattorp var en del av den indelte soldatens ersättning och när han slutade sin tjänst blev han tvungen att flytta ut för att bereda plats åt sin efterträdare. Många familjer, vars försörjare avled under aktiv tjänstgöring, hamnade i stora svårigheter när de på detta sätt blev hemlösa med kort varsel. Enligt lag var roten skyldig att inom tre månader tillsätta en ny soldat. Dock hade ofta roten en viss skyldighet att bistå änkan i sådana fall och om soldaten avled under tjänstgöring kunde armén bistå med begravningshjälp.

 Kilde: http://sv.wikipedia.org/wiki/Soldattorp

10) Gården Plaggebo Södergård var i lang tid under familien Trolles kontrol – den familie, der også kendes fra Herlufsholm ved Næstved, hvor Herluf Trolle og hans hustru Birgitte Gøye grundlagde en kostskole i 1565.

http://da.wikipedia.org/wiki/Herlufsholm

http://www.herlufsholm.dk

11) Vigtigt at bemærke, at det svenske ord “knekt” dækker over en soldat, der er ”indelt” – altså har et ansættelsesforhold i forhold til roteringssystemet og betegnelsen ”soldat” dækker over begrebet en ”hvervet” soldat.

12) Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983.

13) Bl.a. SOLDATREGISTRET SMÅLAND under Eksjö Museum , 575 80 EKSJÖ samt Centrale Soldatregistret - http://www.soldatreg.se

14) Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983, p. 319

15) Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983 pp. 319 -21

16) Ca. 5 km. sydøst for torpet

17) Långasjö Sogn overførtes i 1971 fra Kronobergs len til Kalmar len. Til og med 1921 var sognet

”Moderförsamling” i pastoratet Långasjö og Ljuder og i 1921 blev det sit eget pastorat. Fra 1962 til 1978 var det ”Annexförsamling” i pastoratet Älmeboda og Långasjö. Fra og med 1979 blev det ”annexförsamling” i pastoratet Emmaboda og Långasjö. Sognet ligger i Växjö Stift og Konga ”Härad.”

18) Ca. 4 km syd for torpet

19) http://www.landsarkivetkbh.dk/oresund/slaegt/text/kilderne/hus.htm og

http://www.arkivguiden.net/ag08/ag08001.shtml

20) Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983, p. 319

21) Store Nordiske Krig 1700 – 1721 – Kalmar Regemente deltager, se bl.a.:

 http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmar_regemente

 I flg. Centrale Soldatregistret - http://soldat.dis.se/soldater.php - aktnr. CR-00-1014-1699 er Måns Jönsson født i år 1661 og dør 9/2 1708 og han er gift med Botil, der er født i 1671

22) Store Nordiske Krig 1700 – 1721 – Kalmar Regemente deltager, se bl.a.:

 http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmar_regemente

 I flg. Centrale Soldatregistret - http://soldat.dis.se/soldater.php - aktnr. CR-00-1012-1709 er Gutter Starck registreret uden data

23) Store Nordiske Krig 1700 – 1721 – Kalmar Regemente deltager, se bl.a.:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmar_regemente

I flg. Centrale Soldatregistret -http://www.soldatreg.se - aktnr. CR-00-1012-1716 er Måns Bengtsson Duva født i år 1698 og død den 27/7 1720

24) Hattarnas ryska krig (1741–1743) - Kalmar Regemente deltager, se bl.a.:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmar_regemente

I flg. Centrale Soldatregistret - http://www.soldatreg.se - aktnr. CR-00-1012-1721 er Oluf Månsson Duva født i år 1700 og død den 9/2 1741

Soldat Oluf Månsson optræder i Långasjö Husforhörlängd (1718 – 1731) s. 268 under Allgunås Södergård, gift med Maria Nilsdottor og sandsynligvis med 3 børn. Registreret 1725, 1728, 1729, 1730 og 1731.

25) Hattarnas ryska krig (1741–1743) - Kalmar Regemente deltager, se bl.a.:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmar_regemente

I flg. Centrale Soldatregistret - http://www.soldatreg.se - aktnr. CR-00-1012-1742 er Måns Olufsson Duva født i år 1720

26) I flg. Centrale Soldatregistret - http://www.soldatreg.se - aktnr. CR-00-1012-1743 er Löving

Jonsson Phil født i år 1700 og død 1/10 1759

 Vedr. Löving Pihl – se i øvrigt: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/179471.html

27) Sjuårskriget (1757–1762) - Kalmar Regemente deltager, se bl.a.:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmar_regemente

I flg. Centrale Soldatregistret - http://www.soldatreg.se - aktnr. CR-00-1012-1749 er Måns Persson Duva født i 1730 og død i 1759

28) http://www.landsarkivetkbh.dk/oresund/slaegt/text/kilderne/hus.htm

29) (1699 -1717, 1718-1735 og 1732-1746)

30) HFL siger 1734 og DIS siger 1731

31) 17. november

32) 2. oktober 1758

33) 30. marts

34) 8. august

35) I flg. Centrale Soldatregistret - http://www.soldatreg.se - aktnr. CR-00-1012-1743 er Måns Olufsson Duva født i år 1720

36) Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983, pp. 319 – 321

37) Kalmar Regemente generalmønsterrulle 1778 – 1778 side 203

38) Dør 11. marts og begraves 16. marts. Kilde: ”Døde Långasjö” CI 3 1756 - 1830 Bild 407

39) 8. juli

40) 2. september

41) Russisk ø i den Botniske Bugt hvor et søslag fandt sted under den Svensk – Russiske Krig også kendt i Sverige, som Gustav den 3.’s Russiske Krig fra 1788 – 90. En svensk flåde på vej mod Sct. Petersborg blev angrebet af en russisk flåde den 17. juli 1788. 300 svenskere og 600 russere omkommer.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6slaget_vid_Hogland

42) Soldatregistret Småland, Akt nr. CR-00-1012-1777.

43) ”Bonarp Hed” ved Varberg var fra 1772 til 1875 øvelsesplads for de skånske regimenter.

En interessant historien kan læses om Bonarp-Ljungby øvelsesplads kan læses i ”Illustreret Tidende” nr. 928, årgang 18, fra 8/7 1877. Her hedder det bl.a.

(Illustreret Tidende) ”….de inddelte soldater, der kunne betragtes som en slags Lensmænd, som staten yder jord m.m. mod at de til Gjengjeld ere en lang Værnepligt underkastede…”

http://illustrerettidende.dk/iti_pub/cv/main/HaefteSide.xsql?nnoc=iti_pub&p_AargangNr=18&p_HaefteNr=928&p_SideNr=419

44) http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hoglandbattle.jpg#metadata

45) Ifølge ”Husforhörslängde for Långasjö Socken 1771 – 1789”

46) 2. september - i flg. Opslag på DIS / Centrala Soldatregisteret - http://www.soldatreg.se

47) Ifølge Generalmønsterrulle Kalmar Regemente 1793-1793 s. 254 erstattes denne med Jöns Svensson Alm

48) Den 27. januar 1790

Generalmønsterrulle Kalmar Regemente 1793-1793 s. 254 og erstattes med Eric Gummesson Alm

49) Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983, p. 321

“Furir” er svensk militærgrad mellem korporal og sergent

50) Den 2. august 1761 i flg. ”Husforhörslängde for Långasjö 1791 – 1800,” p. 63

51) Soldatregistret i Småland, Akt nr. CR-00-1012-1798

52) Svensk-franske krig 1805–1810

http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_kriget_mot_Napoleon

53) Dette opgives både af Soldatregistret Småland , Akt nr. CR-00-1012-1798 og Collin; men i Husforhörslängd Långasjö Socken 1801 – 09 s. 396 angives Magnus fødselsår til 1776.

54) Den 30. juni

55) Den 12. maj

56) Den 11. maj

57) Långasjö Husforhörslängd 1801 – 09 s. 61 og s. 397

58) Soldatregistret Småland, Akt nr. CR-00-1012-1798 vedføjet mailkorrespondance med Elisabeth Leek

59) Konga Häradsrätt 1805-07 FII:15 (AD Bild 862/ sid 1711)

60) Venligst ”tydet” af Mats Pettersson på det altid venligt stemte og hjælpsomme ”Anbytarforum” på

http://aforum.genealogi.se/discus/

61) Den 28. april er der enighed om.

Soldatregistret Småland, Akt nr. CR-00-1012-1807 siger 1780 men Långasjö Husforhörslängd 1801- 09 s. 397 siger 1781

62) Krigen mod Rusland og Danmark 1808-09.

Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983, pp. 193 -97

63) Napoleonskrigen - eller ”Sjette Koalitionskriget” 1813 – 14

Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983, pp. 197 - 201

64) Göta kanal er en svensk kanal, som blev konstrueret i begyndelsen af 1800-tallet. Den forbinder et antal søer og floder og udgør den vigtigste del af den 614 km lange vandvej, som går fra Göteborg på vestkysten via Göta älv og Trollhätte kanal, og gennem de store søer Vänern og Vättern til Söderköping ved Østersøen.

http://da.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6ta_kanal

65) Den 27. juni

66) Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983, p. 311

67) Begge børn fødes den 10. juni.

Långasjö Socken Husforhörslängd 1810 – 1819, p. 70

68) Se note 57

 69) Se note 58

70) Den 13. juni 1843

Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983, p. 321

71) Den 20. juni 1791

72) Den 22. juli 1817

73) Den 11. juni 1818

Långasjö Socken Husforhörslängd 1810 – 1819, p. 398

74) Den 11. januar 1820

75) Den 2. august 1822

76) Den 18. juli 1827

77) Den 12. januar 1830

78) Långasjö Socken Husforhörslängd 1819 – 25, p. 44

Långasjö Socken Husforhörslängd 1825 – 30, p. 60

Långasjö Socken Husforhörslängd 1830 – 37, p. 59

79) Den 19. november 1821

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljuders_socken

80) Den 30. oktober 1843

81) Den 8. september 1863

82) Mindre lokalitet ved Skruv ca. 10 km. Øst for Emmaboda

83) Den 22. februar 1899

Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983, p. 321 og p. 500

Soldatregistret Småland, Akt nr. CR-00-1012-1843

84) Kong Oscar den 1. af Sverige., född den 4 juli 1799 i Paris. Död den 8 juli 1859 i Stockholm, var kung av Sverige och Norge från 1844 till 1859. Den 22. maj 1823 gifte han sig med Josefina av Leuchtenberg. Oscar I:s fullständiga namn var Joseph François Oscar, vilket på svenska blev Josef Frans Oscar. Han själv och moderna skribenter har stavat kunganamnet Oscar, medan det svenska kungahuset använder stavningen Oskar.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Oscar_I

85) Krimkrigen 1853-1856 var en krig mellem på den ene side Rusland - og et forbund mellem Frankrig, Storbritannien, Sardinien-Piedmonte og Osmannerriget på den anden. Det meste af krigen udkæmpedes på Krimhalvøen, men andre kampe, i det vestlige Tyrkiet, i Østersøen, i Hvidehavet og i det russiske fjernøsten fandt også sted.

Kilde: http://da.wikipedia.org/wiki/Krimkrigen

86) Soldatregistret Småland, Akt nr. CR-00-1012-1843

87) Den 27. februar 1845

88) Den 17. december 1820

89) Den 2. maj 1847

90) Den 9. juni 1850

91) Oktober 1857 – dør i samme måned

92) Den 24. december 1855

93) Den 16. december 1859

94) Husforhörslängd for Långasjö Socken 1843 – 48 s. 84A

Husforhörslängd for Långasjö Socken 1848 – 52 s. 83

Husforhörslängd for Långasjö Socken 1853 – 57 s. 84

Husforhörslängd for Långasjö Socken 1857 – 61 s. 75

Husforhörslängd for Långasjö Socken 1861 – 65 s. 101

95) Husforhörslängd 1857 -61 Långasjö Socken s. 74

96) Den 12. oktober 1863

97) Den 13. november 1893

98) Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983, p. 321

Soldatregistret Småland, Akt nr. CR-00-1012-1863

99) Soldatregistret Småland, Akt nr. CR-00-1012-1863

100) Den 19. november 1863

101) Attest nr. 54

”Flytteattester” eller som de hedder på svensk: In- och utflyttningslängder. In- och utflyttningslängderna var ursprungligen förteckningar över mottagna respektive utfärdade flyttattester; därför fanns normalt inga noteringar i längderna vid flyttningar inom ett och samma pastorat. Ofta fördes också gemensamma flyttningslängder för hela pastoratet.

Men senare (framför allt sedan det fr.o.m. 1860 också skulle redovisas uppgifter om flyttningar till Statistiska Centralbyrån), så blev det vanligt att varje församling fick egna flyttningslängder, där man också kan återfinna flyttningar till och från övriga församlingar i pastoratet.

Ofta är noteringarna i flyttningslängderna numrerade; numret i utflyttningslängden motsvarar då numret på attesten.

Det är normalt olika datum i utflyttningsförsamlingens utflyttningslängd och inflyttningsförsamlingens inflyttningslängd vid en och samma flyttning; datumen visar när attesten skrevs ut av prästen i den gamla församlingen respektive mottogs i den nya.

http://www.arkivguiden.net/ag08/ag08001.shtml#02

102) Den 30. oktober 1864 efter lysning den 2. september samme år

103) Juli 1842

104) Husforhörslängd 1861 – 65 Långasjö Socken s. 101

105) Attest nr. 1 og attest nr. 54

106) 21. juni 1866

107) Den 2. januar 1868

108) Husforhörslängd 1882 -91 Långasjö Socken s. 74

109) 16. juni 1870

Husforhörslängd 1866 – 70 Långasjö Socken s. 103

110) Den 20. juni 1872

111) Den 23. juni 1874

112) Den 20. august 1876

113) Den 16. november 1878

114) Den 21. marts 1881

115) Husforhörslängd 1871 – 81 Långasjö Socken s. 103

116) Attest nr. 35

117) Attest nr. 88

118) 12. januar 1893 - attest nr. 2

119) Attest nr. 63

120) Attest nr. 18 og nr. 26

Husforhörslängd 1891 – 95 Långasjö Socken s. 86

121) Den 5. juni 1883

122) Den 18. april 1887

123) Den 25. oktober 1890

124) Husforhörslängd 1882 – 91 Långasjö Socken s. 79

125) Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983, p. 321

126) 22. februar 1899

127) Den 5. november 1889

128) Den 23. juni 1911

129) Den 21. april 1874

Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983, p. 321

130) Långasjö Forsamlingsbok 1896 – 1901, s. 97

131) Den 17. november 1902.

132) http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?archive= REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=9&sd_base=lm08&sd_ktun=00029wko

133) Långasjö Forsamlingsbok 1902 – 1916, s. 107

134) Den 11. november 1889

135) Henholdsvis den 11. december 1899 og den 22. februar 1902

136) Den 11. december 1870

137) Den 24. september 1869

138) Den 19. januar 1905

139) Den 25. juli 1907

140) 28. september 1910

Långasjö Forsamlingsbok 1902 – 1916, s. 107

141) Den 25. oktober 1919

142) Den 22. november 1922

143) Den 18. november 1921

144) Den 17. december 1925

145) Den 24. november 1926

146) Henholdsvis den 14. december 1929 og den 1. december 1933

147) Buemåla

148) Långasjö Forsamlingsbok 1917 – 1935, s. 119

149) Den 12. april 1930

150) Den 28. januar 1903

151) Den 29. maj 1931

152) Vejde, P.G.: Gård och by i Långasjö socken, Långasjö hembygdcirkel 1978, s. 380

153) Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983, p. 319

154) Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983, p. 319

155) Ibid.

 

 

Separate noter vedrørende siden om Kalmar Regimentet:

1) Store Nordiske Krig 1700 – 1721 – Kalmar Regemente deltager, se bl.a.:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmar_regemente

I flg. Centrale Soldatregistret - http://www.soldatreg.se - aktnr. CR-00-1014-1699 er Måns Jönsson født i år 1661 og dør 9/2 1708 og han er gift med Botil, der er født i 1671

2) Store Nordiske Krig 1700 – 1721 – Kalmar Regemente deltager, se bl.a.:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmar_regemente

I flg. Centrale Soldatregistret - http://www.soldatreg.se - aktnr. CR-00-1012-1716 er Måns Bengtsson Duva født i år 1698 og død den 27/7 1720

3) Hattarnas ryska krig (1741–1743) - Kalmar Regemente deltager, se bl.a.:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmar_regemente

I flg. Centrale Soldatregistret - http://www.soldatreg.se - aktnr. CR-00-1012-1721 er Oluf Månsson Duva født i år 1700 og død den 9/2 1741

Soldat Oluf Månsson optræder i Långasjö Husforhörlängd (1718 – 1731) s. 268 under Allgunås Södergård, gift med Maria Nilsdottor og sandsynligvis med 3 børn. Registreret 1725, 1728, 1729, 1730 og 1731.

4) Hattarnas ryska krig (1741–1743) - Kalmar Regemente deltager, se bl.a.:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmar_regemente

I flg. Centrale Soldatregistret - http://soldat.dis.se/soldater.php - aktnr. CR-00-1012-1742 er Måns Olufsson Duva født i år 1720

5) Sjuårskriget (1757–1762) - Kalmar Regemente deltager, se bl.a.:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmar_regemente

I flg. Centrale Soldatregistret - http://www.soldatreg.se - aktnr. CR-00-1012-1749 er Måns Persson Duva født i 1730 og død i 1759

6) I flg. Centrale Soldatregistret - http://www.soldatreg.se - aktnr. CR-00-1012-1743 er Måns Olufsson Duva født i år 1720

7) Collin, Carl Gustav: Knektar i Konga Kompani, Carl Gustav Collin 1983, pp. 319 – 321

8) 8. juli

9) 2. september

10) Russisk ø i den Botniske Bugt hvor et søslag fandt sted under den Svensk – Russiske Krig også kendt i Sverige, som Gustav den 3.’s Russiske Krig fra 1788 – 90. En svensk flåde på vej mod Sct. Petersborg blev angrebet af en russisk flåde den 17. juli 1788. 300 svenskere og 600 russere omkommer.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6slaget_vid_Hogland

11) Soldatregistret Småland, Akt nr. CR-00-1012-177

12) ”Bonarp Hed” ved Varberg var fra 1772 til 1875 øvelseplads for de skånske regimenter.

En interessant historien kan læses om Bonarp-Ljungby øvelsesplads kan læses i ”Illustreret Tidende” nr. 928, årgang 18, fra 8/7 1877. Her hedder det bl.a.

(Illustreret Tidende) ”….de inddelte soldater, der kunne betragtes som en slags Lensmænd, som staten yder jord m.m. mod at de til Gjengjeld ere en lang Værnepligt underkastede…”

http://illustrerettidende.dk/iti_pub/cv/main/HaefteSide.xsql?nnoc=iti_pub&p_AargangNr=18&p_HaefteNr=928&p_SideNr=419

13) http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Svensksund_%281789%29

14) http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Johan_Tietrich_Schoultz_m%C3%A5lning_Slaget_vid_Svensksund.jpg

15) Nordisk Familjebok - Konversationslexicon och Realencyklopedi, Uggleupplagan, 1904-1926, p.1111 på http://runeberg.org/nfcg/0596.html

16) 2. december 1805 – det såkaldte Tre-kejserslag hvor Napoleon nedkæmper den forenede østrigske og russiske hær.

17) Soldatregistret i Småland, Akt nr. CR-00-1012-1798

18) Svensk-franske krig 1805–1810

http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_kriget_mot_Napoleon

19) Central Europe in 1812, excerpted from The Historical Atlas by William R. Shepherd, 1926.

File taken from the Perry-Castañeda map collection, University of Texas.

20) http://pub.hultsfred.se/hhembygdsf/karta1889.htm

Kristine Bjerre & Claus Nielsen | - Danmark